Det hände en hel del saker igår så att säga.
Min arbetsdag gick segt. Hade inte allt för mycket att göra så ungefär vid halv två så tog jag kompledigt och åkte hem.
Väl hemma ringde jag Julia och frågade ifall vi skulle hitta på någonting. Hon var då upptagen för tillfället men skulle ringa mig sen. Ca 10 minuter senare ringer det och jag tror så klart att det är Julia. Men det visar sig vara min granne Leena(hon brukar baka åt oss).
Hon har bakat kringlor och frågar ifall jag vill ha lite. Själv klart springer jag dit i all hast och drar på mig några slitna gamla skor eftersom jag bara tror jag ska dit och hem igen lite snabbt. Men då frågar Leena ifall jag vill ha kaffe och det tackar man ju inte nej till, så jag blev sittande där lite längre än väntat.
Ungefär vid halv fyra kommer jag på att jag kanske borde gå in eftersom Julia förmodligen ringt och jag hade inte ens tagit telefonen med mig. Blev väll att man pratade lite till och ungefär tio i fyra kliver jag in genom min egen dörr(som jag så klart glömt och låsa) och blir bemött av en högröd Julia som kommer skrikande mot mig.

- Vart fan har du varit?
- Eh...fikat inne hos grannen..., säger jag en smula förvirrad.
- VA?!, skriker Julia som är ganska irriterad vid det här laget.
- Ehh...kringla?, piper jag och räcker fram lådan med kringlor i ett försök att slingra mig.

Det visar sig att Julia hade ringt hem till mig först (eftersom jag fått för mig att min mobil var trasig bara för att den inte gick att ringa på. Kom på senare att jag bara hade slut på pengar...BLOND) och då tutade det upptaget, eftersom jag hade glömt stänga av den i min iver att få nybakta kringlor, så Julia hade ju förutsatt att jag var hemma.

Så hon hade åkt hem till mig och ringt på dörren. Ingetsvar.
Hon öppnar dörren och ropar hallå. Fortfarande inget svar.
Hon försöker ringa min mobil och upptäcker att den ligger på köksbordet bredvid min plånbok.
Hon söker igenom hela huset men det är ingen hemma.
Hon märker att mina skor och min jacka är kvar.
Hon märker att bilen är kvar.
Hon ser hemtelefonen ligga på i hallen och fattar det beslutet att jag förmodligen blivit kidnappad.

Hon ringer till en massa personer eftersom hon inte vet vad hon ska göra.
Bl a Helene(Dramaqueen nr 1) vilket kanske inte vad den bästa ideén.
Kolla efter blod! är den uppmaningen Julia får av henne. Jätte bra Helene... tur att hon inte hann ringa Polisen.
Julia har då i sin desperataste timme (strax innan ett nervöst sammanbrott) satt igång och städat hemma hos mig(man tackar:D).
Diskmaskinen var urplockad, mitt rum var städat och min säng var bäddad.

Så någonting bra kom ju ut av det här iallafall. Jag slapp städa!
Men jag vet inte ifall det var värt utskällningen av Julia, Idiotförklaringen av några av mina vänner och den chokladask
Jag tyckte iallafall att hela det här var MYCKET komiskt och jag hoppas att även Julia kommer tycka det en vacker dag. jag mutade henne med för att bli på bättre humör.